Om grönkålsskörd och the "Hungry Gap".

Så här års kunde det vara ont om mat förr. Vinterförråden ekade tomma och det fanns inte mycket att skörda ännu. Då hade man ett extra gott öga till de grönsaker som kunde övervintra och skördas på till våren. En av dem är grönkålen, om man bor i sydligare delar av Sverige i alla fall.
Stockarna som står kvar i mitt land skjuter nya skott i bladvecken efter fjolårsbladen. Det blir ett nytt skott i varje bladveck, så de buskar till sig ordentligt. Passar man på att ta skotten innan de blommar kan man får en riktigt bra skörd.
Så det gjorde jag idag.






Plantorna har trots regn och blåst fortfarande hjälpligt fotfäste i landet.

Jag läste också ifjol om en engelsk grönkål som hade fått namn efter den här fina egenskapen, att ge skörd under "the hungry gap", dvs under perioden mellan fjolårsskörden och den nya skördesäsongen.
Nu gick det inte så där lysande med den i min trädgård.
Det var nog den av kålsorterna som fick mest angrepp av kålmalen. Plantorna blev deformerade, men de kom sig igen senare på sommaren. Vi skördade lite grann, men sparade plantorna för att se hur det skulle gå med övervintringen.
Men med det gick det nu inte alls. Det hade blivit ett väldigt hungrigt "gap" om vi varit beroende av just den här sorten bara. Stendöda stabbar är allt som återstår.



Tur då att de vanliga krusbladiga sorterna givit desto mer.
Jag har skördat och förvällt under eftermiddagen, och strax blir det filodegspaj med grönkål och getost.

Ha en fin kväll!
Anette