Potatis och lök, livets nödtorft eller lyx.

Nu gror löken, ungefär en vecka efter sådd. Har ni tänkt på vad kul det ser ut med alla små öglor som tittar upp?
Alla sorter jag frösår är för färskkonsumtion eller kort lagring. Underbara Hourcadere, avlång mild gul, salladslöken Toga med röda skaft, Rossa di Firenze, avlång mild röd, och i år (ny för mig) Keravel, rosa, mild, rund. Den skall även vara bra att lagra.
Att så två tre lökar tillsammans går bra, de växer sedan åt det håll där det finns plats.
















Vitlöken glömdes bort i höstas. Den skall ju hinna rota sig och titta upp innan vintern kommer på allvar. Så vad gör man - jag chansar och krukar in klyftorna. Ställer dem sedan kallt i matkällaren, de kanske tror det är vinter? Vi får se till sommaren hur skörden blir.
Det blir två sorter i år, Hammar och Baltisk Röd. Den sista är ny för mig, och den hade jätteklyftor!!
































Och så var det potatisen. Snart skall den läggas till groning. Jag gör med den som med vitlöken, planterar en och en i små krukor, till midjan i jord bara.
Potatis kan ju vara förfärligt trist, eller alldeles underbart. Mimi och Anya är två favoriter. Inte så högavkastande men ljuvligt goda. Varning för Mimi, eller Körsbärspotatis som den också kallas, man letar ihjäl sig efter de pyttemå knölarna i jorden :)
Några nya sorter måste jag testa varje år, den här gången blev det Isle of Jura, Annabelle och några till.
Jag kan nästan känna smaken:
Varma, fasta salladspotatisar med olivolja, flingsalt och riven parmesan!