Äggröra och grönkål, eller hur man minns vad man lagat.

Ni skall slippa bild på äggröran och grönkålssoppan vi åt idag, men jag måste skriva en rad här, det är nämligen allra bästa sättet att själv komma ihåg när man lagat mat och vill minnas "receptet".
Sökbart, mycket lättare än att hitta papperslappen man antecknade på i all hast ;)

Alltså, idag var vi ute och jobbade med att gräva för nya växthusgrunden, så lunchen skulle vara snabb och mättande. Så det blev äggröra. Jag hade lite skurit ner paprika och chili för infrysning kvällen innan, och en liten, halvmogen, vit alma-paprika visade sig vara lite styrka i, så den passade inte bland paprikorna och blev kvar på skärbrädan. Idag hamnade den i äggröran istället.
Vilken fullträff.
Hade nog inte kommit på idén att lägga chili i äggröra annars (men det kanske ni gör hela tiden, vad vet jag?). Till äggröran fräste jag upp småtomater i smör, några av de sista som ligger för eftermognad i köksfönstret.
Tänk att nåt så enkelt kan bli så gott.

Sen blev det lite mer utejobb.
Så här ser Boäng-lera ut om ni inte sett den innan.



















Till kvällen blev det en titt i kylskåpet igen, och där fanns det fet buljong kvar efter gåsmiddagen.
Det fick bli starten på en grönkålssoppa. Någon extra buljongtärning behövdes och grädde förstås, men soppan var ändå lite anonym i smaken. Så jag testade att strö i den torkade, smulade salladslöken (kvar i en burk sen ifjol). Bingo. Torkad salladslök smakar inte vanlig lök, den är mycket mer aromatisk, mer som gräslök.

Så, nu kommer jag att minnas detta.

Mätt Anette.