Om cider och eftersötning.
Idag var cider nummer två färdigjäst.
Det här är också en blandning av äpplen, mestadels tidiga höstsorter som var lite för höga i syra för att göra en riktigt bra cider.
Men man tar vad man har, som sagt. Eftersom den är syrlig väljer jag att inte göra en helt torr dryck av den, utan tillsätter lite socker, ca 18 gram per liter. Lättast är att lösa upp sockret i en liter eller två av cidern och sedan hälla tillbaka sockerlösningen i den stora satsen.
Det sötade upp den till ca 1010 Oechsle-grader, (det är ett densitetsmått) och så fort sockret är löst ordentligt kommer jag att flaska den.
Sen sker en viss efterjäsning i flaskan, cidern blir kolsyrad, men jäser förhoppningsvis inte ut helt igen. Trycket i flaskan och kall förvaring gör att det går långsamt med jäsningen.
Till våren vet vi hur den blev.
Det här är en metod som de franska cidermakarna inte använder, inga tillsatser skall behövas.
Det är också mitt mål att slippa ta till, så jakten på bättre cideräpplen fortsätter.
Det här är också en blandning av äpplen, mestadels tidiga höstsorter som var lite för höga i syra för att göra en riktigt bra cider.
Men man tar vad man har, som sagt. Eftersom den är syrlig väljer jag att inte göra en helt torr dryck av den, utan tillsätter lite socker, ca 18 gram per liter. Lättast är att lösa upp sockret i en liter eller två av cidern och sedan hälla tillbaka sockerlösningen i den stora satsen.
Det sötade upp den till ca 1010 Oechsle-grader, (det är ett densitetsmått) och så fort sockret är löst ordentligt kommer jag att flaska den.
Sen sker en viss efterjäsning i flaskan, cidern blir kolsyrad, men jäser förhoppningsvis inte ut helt igen. Trycket i flaskan och kall förvaring gör att det går långsamt med jäsningen.
Till våren vet vi hur den blev.
Det här är en metod som de franska cidermakarna inte använder, inga tillsatser skall behövas.
Det är också mitt mål att slippa ta till, så jakten på bättre cideräpplen fortsätter.
Kommentarer