tisdag 24 maj 2016

Malmö Garden Show!



Nu snart är det dags för min största utmaning på året.
Malmö Garden Show!

I år har jag mer växter än någonsin förut.
Kom och välj och vraka mellan 37 olika tomatsorter, 5 olika nakenfröpumpor eller tjugotalet olika chili och paprikor! Många andra sorters grönsaker förstås, tex rotselleri, spetskål, sallat, mangold, olika fantastiska franska sorters salladslök och kepalök.
Med i montern är också de otroliga wavepetuniorna, och i år är de violetta och blå.
För den som gör gröna drinkar finns det många olika bladkål och grönkålssorter. Vad sägs om Purple Peacock, en korsning mellan grönkål och broccoli!

Här är utställningens hemsida, med all information ni kan behöva:

Vi ses i Malmö i helgen!

Tipsa era bekanta.


onsdag 27 april 2016

Öppet i plantskolan - chili, tomater, grönsaksplantor!

Nu i maj, innan marknaderna går igång, har jag öppet på Boäng för plantförsäljning!



Stort urval av ovanligare sorter av chili, tomater och köksträdgårdsväxter som palmkål, tiotalet olika sorter grönkål, olika löksorter, rotselleri, kinesisk bladselleri, sallat, gurka, vintersquash, pumpa och annat.
Välkommen att botanisera i sortimentet innan det blir utplockat.
Allt är odlat så kallt som möjligt, så plantorna är kompakta och tåliga.

Jag har öppet:
Lördagen den 7:e maj, 10-18
Söndagen den 15:e maj, 10-18
Söndagen den 22:e maj, 10-18
eller enligt överenskommelse, och sedan i mån av tillgång/plats i min monter på marknaderna.

Vårhelg hos Linders plantskola 21/5 10-16
Malmö Gardenshow 27-29/5

Välkomna!


Vägbeskrivning finns här, kör inte på GPS sista biten, då hamnar ni fel!





tisdag 26 april 2016

Dagens sallad från varmbänken.

Nu njuter vi av de mest fantastiska bladblandningar från varmbänken.
Allt är så där stort, grönt och frodigt utan att ha tappat sin fräschör.

Vad kan man då odla i varmbänken på våren?

Vi börjar med de milda, lite vanligare bladen:
Här är tre sorter sallat, Lingua di Canarino, Red Salad Bowl och Ricciolina da Taglio. Tre plocksallater med god bladskörd. Bäst gillar jag den ekbladsliknande Linguan till vänster i bild.
Två andra sallater i min bänk, Barba dei Frati och Cressonnette marocaine (ej i bild) liknar Linguan så mycket att jag inte kan se skillnad med blotta ögat. Det skulle vara intressant att veta om de är släkt eller rent av namnvarianter på samma sort. Växer bra gör de alla tre och är milda och fina utan beska.
Bilderna är tagna i skenet av växthuslamporna, därav den gula tonen. 
Ni får använda fantasin för att få rätt färg.


Fler milda blad ni känner igen har vi här. Nedan syns vanlig Mizuna, en flikbladig asiatisk kålväxt som, liksom de olika spenatsorterna på de andra två bilderna, växer bäst på våren. Som ni ser på mittenbilden går spenat gärna upp i blom när dagarna blir längre och det påskyndas troligen av att jag har haft extrabelysning i växthuset.
Alla dessa är också helt milda i smaken och funkar bra som bas i en sallad.

Tre andra milda blad är mörkgrön Misome nedan till vänster, svartkålen i mitten (jo den funkar bra att äta rå när den är ung) och till höger strandkämpen, som är släkt med grobladet.
Alla har en egen smak, men utan att sticka ut för mycket.


Det sista milda bladet jag vill visa är en lite ovanligare salladsgröda, nämligen etiopisk kål, som också kallas Texcel Greens. Den växer snabbt och blir hög, man får plocka blad allt eftersom innan den går i blom.

Sen går vi över på de med lite sting i. Jag har ordnat dem efter hur jag upplever styrkan i dem.

Först vanlig ettårig rucola, salladsrucola. Den säljs inte lika ofta i affären som den fleråriga, och är betydligt mildare och ger större skörd.
I mitten är en bild på senapssarepta, kallas ofta mustard på engelska, och bredvid den en bladrädisa. Båda har sting, sareptan mer än rädisan.
Trea i serien är en bild på grekisk krasse. Den har en utpräglad krassesmak och jag tycker den är starkare än annan krasse jag smakat. Den var en nyhet i bänken i år så jag vet inte hur länge jag får blad på den. Blomstänglar har redan dykt upp.
Till höger syns årets värsting, wasabirucolan, med en tydlig eftersmak av wasabi. Den gick tyvärr snabbt i blom, men jag skall så nya omgångar och se hur den reagerar på dagsljuset. Troligen ger den ingen större bladskörd förrän vid höstsådd igen.       

För att komplettera de lite peppriga smakerna är det gott med lite beska blad också. Mest volym ger olika bladcikorior, här på bilden tre olika sorter med Spadona i mitten. Den är mest lättplockad eftersom den växer mer upprätt. 

Till sist har vi ljusgröna vackra mangolden Lucullus och en ljusgrön målla, båda med en snäll beska. En alldeles ny bekantskap för mig får avsluta bladkavalkaden, det är en algersallat, Fedia cornucopia. Bladen har en mild smak med lätt beska. Jag vet inte mycket om hur den skall odlas så det skall bli kul att följa den. Kan se att den kommer att blomma om inte alltför lång tid. Återstår att se om den gillar att höstodlas också.
        

Att gå en sakta vandring längs bänken och knipa ett par blad av var sort ger en perfekt blandning på salladen, lite olivolja och salt är allt som behövs till.



Många av dessa sorter är dagslängdskänsliga och det hade inte varit stor idé att så dem på friland på våren. De hade gått i blom nästan direkt. I varmbänken däremot hinner de ge en tillräcklig skörd innan.

Efter all denna bladskörd tar vi en bänkodlarpaus och äter av det som växer ute i kökslandet istället, sallat, cikoria och mangold. Lite sandsenap, den perenna rucolan, finns också alltid i det gamla kallväxthuset. Till eftersommaren är det sen dags att så ny omgång av blad till kallbänken, för att kunna fortsätta skörda färska blad länge, länge i höst.

Hur vi byggde bänken finna att läsa i andra inlägg taggade varmbänk!

God odling!
Anette



fredag 15 april 2016

Artiklar om trädgården

Hej alla trädgårdsvänner!

Idag fick jag en förfrågan om jag ville ta emot en journalist/fotograf i min trädgård.
Det vill jag ju gärna, och kanske ni också.

Kom ihåg att ni alltid skall fråga hur avtalet mellan journalisten/fotografen och publicisten ser ut. Kommer bilder och text enbart att publiceras i en tidning? Kommer det att spridas på tidningens web? Kommer det att kunna säljas vidare till andra tidningar eller böcker utan ditt medgivande?
Standard i branschen har tidigare varit att ett sålt reportage ger tillstånd att använda text och bild i en publicering. Detta håller nu på att ändras. En hel artikel, eller enstaka bild, kommer kanske att vidarepubliceras i flera magasin, synas på flera webbsidor och eventuellt också säljas vidare till annat företag utan trädgårdsägarens vetskap.

Det är viktiga frågor för mig, som gärna vill ha kontroll över var min trädgård syns.
Sen kan man aldrig vara säker på att ens material inte stjäls från t ex blogg och vidarepubliceras, men där har jag ju upphovsrätt och kan själv avgöra om jag vill kräva rättning/ersättning. Fundera gärna igenom frågan innan. Det kan vara svårt att ta ställning, och lätt att glömma fråga, när ni väl får en journalistfråga.

Lite tankar så här på morgonen.




Åter till trädgården!

Nu längtar jorden efter sådd. Jorden har här "rett sig", dvs den har torkat upp tillräckligt för att kunna bearbetas lätt, krattas ut till en fin bädd och sås.
Passa på att så och sätta allt som är lite tåligare medan jordfuktigheten är hög, det underlättar groningen och minskar arbetet med vattning.

En annan metod, som jag ofta använder, är att göra i ordning såbädden och sedan täcka den med odlingsväv, utan att så. Då gror mycket av ogräset och jag kan rensa av bädden innan jag sår och täcker den igen. På så sätt minskar jag ogräsrensning bland det nysådda väldigt mycket. Särskilt bra är det där jag skall så t ex morötter, dill och annat smått.


Den svarta pösiga jorden är en underbar syn. Vilken skillnad från den stenhårda, gula lera vi började med. Här har jag kvittot på att den metod jag valt, dubbelgrävning, verkligen fungerar. Med den här fina jorden skulle jag kanske kunna övergå på täckodling, men alla sniglarna gör att jag tvekar. Vi får se.

Är du nyfiken på hur dubbelgrävning fungerar finns det en liten film här:



God odling!
Anette


fredag 8 april 2016

Försådd inne eller ute?

Ni som följer min blogg vet att jag just nu testar hur stor skillnad förodlingen gör på två olika kålsådder. Båda sorterna (en huvudkål och en grönkål) såddes den 7:e mars. De såddes i tre upplagor var, tre krukor, och sen placerades de ut på olika ställen.

Kålen som grodde inomhus och den som placerades direkt ute i vinterträdgården har hunnit ungefär lika långt. Det lilla försprång som inomhusplantan hade på växthusplantan har nu suddats ut.
De skolades strax efter efter varandra, vid 4-bladsstadiet, och har sedan vuxit  i vinterträdgården tillsammans. Nu i dagarna har de fått komma ut i mitt kanalplasthus (frostvakt nattetid och lampa mulna dagar).

De sådder som placerades ut i en plastlåda på utsidan har också grott, men växer mycket långsamt.

Här är en dagsfärsk bild. Jag har flyttat samman dem för en kort stund bara:

Det skall bli mycket spännande att se om försprånget håller i sig sedan när de alla möts ute på avhärning i kallbänken.

Fortsättning följer.

Jag skall ta med mig bilden till kursen i fröodling som jag håller på Råda i morgon.
Kanske ses vi?

Ha en fin helg! 

Anette

söndag 3 april 2016

Sprouting broccoli - hur gick det med övervintringen?

När man läser odlingsböcker och bloggar från England blir jag alltid så avundsjuk på det milda klimatet de har. De kan odla mer eller mindre året runt.
Visst kan det vara skönt med en paus också, som vi får mer av, men visst vore det kul att ha tillgång till färska grönsaker tidigt på säsongen.
Jag har ju odlat i varmbänk många år, så sallad och annat snabbvuxet har vi god tillgång på redan i mars. men i somras beslutade jag mig för att försöka övervintra en del andra växter, för att få tidig vårskörd. På friland är det ingen idé att försöka här, jag har för blött vintertid, men i kallväxthusen finns ju plats efter tomater och annat gjort sitt, så där fick det bli.

Sådderna gjordes på eftersommaren och sedan fick det stå i krukor tills växthusbäddarna var lediga.
Det som planterades var sk sprouting broccoli, kailaan, några olika cikorior, salladslök och rödbetor (för bladens skull), vintersallat och lite romansallat.  Lite vitlök fick ingå också, men den visste jag ju redan skulle klara sig bra.




Hur gick det då?

Jo cikoriorna klarade sig utmärkt och ger bladskörd sedan ett tag tillbaka. Jag har inte drivit dem mörkt utan vi äter dem som vanlig sallat. Rödbetorna växer också bra, och vi äter av de spädaste bladen bara. Vintersallaten funkade förstås bra, men annan sallat drabbades av mögel och fick rivas bort. Kailaan övervintrade någon enstaka planta, men de ser inte kul ut alls tyvärr.
Sprouting broccoli funkade däremot bra, och kraftigast är plantorna av Early White, även om de är små i jämförelse med en sommarodlad planta.
Nu kommer det fina små huvuden, och det skall bli väldigt kul att se hur länge de orkar ge skörd.

Jag har haft dem täckta med lite fiberväv de allra kallaste perioderna, inget mer.
Skåne zon 2, med temperaturer ner till minus 15, men bara enstaka nätter. Det har varit en ganska mild vinter, så jag vet inte hur det skulle funka under en längre period med kyla.

Men det lockar till fler försök i alla fall. I vinter blir det fler plantor av broccolin!

God odling
Anette


fredag 25 mars 2016

Spara på jordpåsarna, använd hästgödsel!

Nu är det många som bygger nya odlingar, i pallkragar och på friland, i krukor och växthus.
Ifjol anlade vi också en lite mindre odling, med fyra dubbla pallkragar. Den är förresten med i Trädgårdslandet, Nelsons tidning, om ni är nyfikna.

Så här gjorde vi för att lägga ner minsta möjliga arbete och spara på jord mm.

Först rullade vi ut en markduk på gräsmattan. Ju bättre kvalitet desto längre håller den förstås. Det här var en bit vi hade över efter att vi anlagt gångar i trädgården.
Markduken skar jag sedan ett kryss i, vek upp duken mot kanterna på pallkragen och sköt fast den med vanlig häftpistol.
Kragarna är oljade med linolja invändigt och målade med svartpigmenterad tjära utvändigt.



Pallkragarna fick sedan ett lager tidningspapper i botten. Det hindrar gräset att växa upp genom jorden.


För att spara på jord fyllde vi sedan kragarna med komposterad hästgödsel. Det går även att använda färsk, men då kommer den att brinna så man får vänta lite med att plantera/så i den.
Gödseln vattnades sedan igenom ordentligt. Ovanpå gödseln hällde vi en vanlig påsjord, en till varje krage, mer gick det inte åt.
Runt kragarna, ovan markduken, täckte vi sedan med halm. Flis hade också fungerat bra. Grus hade krävt en kant runt om för att inte rinna ut i gräsmattan.
(Om ni undrar vad det är för grön kant, så är det en snigelbarriär som vi också testade). 


Senare på sommaren såg odlingen ut så här, fyra kvarter och en liten spalje för bönor och ärtor.
En dags arbete om man har allt material hemma.
Easy-peasy!

God odling!
Anette





PS, I flera kommentarer har jag fått frågor om den färska gödseln. Givetvis är det bättre om den är bränd/komposterad. Då är näringsämnena snabbare och lättare tillgängliga. Men efter att ha odlat i varmbänk i många år vet jag av egen erfarenhet att det växer bra även på färsk gödsel som fått snabbkompostera i bänk. För att den skall göra det behöver det vara en viss volym, och den skall gärna "kryddas" med lite extra kväve. Urin är utmärkt, eller lite hönsgödsel utrört i varmvatten. Läs mer under taggen varmbänk. DS

måndag 21 mars 2016

Plugg och pod

Den här tiden på året gillar jag!

Visserligen är det förfärligt mycket att göra, allt skall sås, skolas, gödslas, grävas, fixas, men just skolningen är en av mina favoritsysslor.
Jag bullar upp med jordsäckar, krukor och brätt, och sen låter jag automatiken ta över mina rörelser. Tankarna kan vandra alldeles fritt, mellan att ta in växthusvärmen och solen i nacken, tranornas trumpetande och nyväckta humlors surr.
Radion är ett bra sällskap också, favoriten är P1, men efter ett tag har man (ärligt talat) hört repriserna lite för många gånger.
I år har jag nytt sällskap i skolningen. Jag har en ny mobil, med lite bättre teknik än de tidigare. Kan erkänna att jag alltid stått sist i familjens mobilkedja, dvs modellerna brukar vara minst 5 år gamla när de kommer i min ägo. Men så i somras köpte jag min första egna (var jag sist eller?) mobil. Inget arv!
Med mobilen kan jag nu lyssna på podar. Och vilken perfekt kombination, att få sällskap av det ena odlarproffset efter det andra under tiden man arbetar.
Hittills har jag skolat lök med Anders Stålhand, krukat vinbär med Elisabeth Svalin-Gunnarsson, skolat rotselleri med Lena Israelsson och Karin Berglund.
Ett öra till poden och ett öra till tranorna.
Livet är bra!

Odlarna, en podcast av Olof Söderén och Anna Rökaeus.





tisdag 15 mars 2016

Hur stor skillnad gör förkultiveringen?

I mitt lilla försök med tre olika såplatser för kål har det nu gått en vecka.
I går fotade jag krukorna, och nu ser det ut så här:












Första bilden, krukorna står inne under lysrör, varmt. Sådderna kom upp snabbt och har blivit lite långbenta. Lite för varmt.

Andra bilden, krukorna står i vinterträdgården under HPS-lampor, svalt nattetid, varmt under dagen. Allt har inte grott, men det som grott är knubbigt och fint.

Tredje bilden, krukorna står utomhus i en plastback, kallt och i sol när den råkar visa sig. Ingen groning ännu.

Jag fortsätter att följa och publicerar i samma inlägg allt eftersom. Det skall bli kul att se hur stor skillnaden är vid utplanteringsdags i maj.

God odling!
Anette

Första inlägget finns här: http://daylily-potager.blogspot.se/2016/03/det-ar-aldrig-for-sent-att-lara.html

onsdag 9 mars 2016

Sorgmyggor!

Japp, nu har jag frångått mina vanor och bredsått lök i en vanlig kruka.
Jag tyckte det var onödigt att fylla ett helt brätt bara för lite sallats- och purjolök, så det blev några krukor istället.
Och vad händer, jo löken börjar minsann vissna. Sorgmyggor.

Så nu har jag inhandlat nematoder och behandlat den lök som fortfarande ser bra ut, och de angripna krukorna åkte ut i frosten. Nya purjofröer är inköpta och jag har sått dem i brätt.
Jag kom nämligen att tänka på att jag nästan aldrig har problem med sorgmyggor i brätten. Kanske beror det på att pluggen är som var sin liten kruka, larverna kan inte så lätt krypa vidare till nästa planta (fast flyga kan de ju senare). Sen är den modellen av plugg jag använder breda upptill och smala nertill, dvs de har liten anläggningsyta mot underbevattningsduken och blir inte så fuktiga och de torkar snabbare upp än en vanlig kruka.

Slutsats: Man skall göra som man brukar.
Och ALDRIG använda såjord som stått sen förra säsongen. Det var misstag nummer två.



 Nu hoppas jag att jag hunnit hindra spridningen.
Jag skulle också köpa de gula klisterskivorna, insektsfångarna, men de fanns minsann inte i affären. Nån som vet var jag köper dem numera?

Hoppas ni lyckas bättre!

Anette