fredag 11 december 2015

Hur mycket grönsaker, bär och frukt blir det av min odling?

Många undrar hur mycket man kan odla själv under en säsong.
Hur mycket mat blir det och hur stor yta tar det?




Jag gjorde det enkelt för mig och gick helt enkelt runt och fotade idag.
I matkällaren, i frysboxarna, i köket och i vinterträdgården.

Vi har en köksträdgård på 400 kvm. 300 av dem är bäddar för grönsaker, minus gångar mm. Fullt rimligt att få in om man har en lite större villatomt. Ca 50 kvm är bärbuskar och rabarber mm.
Sen har vi en fruktträdgård med 7 vuxna äppelträd och flera små som dock inte ger nån frukt ännu.
Mer än man behöver, 2-3 st räcker absolut på en villatomt.
Sen har vi växthus, de är större än vad man normalt har, så när det gäller tomater, chili och druvor producerar vi mer än vad man kan räkna med i ett hobbyhus. Tänk bort en del av de produkterna om du vill räkna på vad man kan odla i en vanlig trädgård.

Så, här kommer en bildkavalkad av vad vi får fram på ett år:

I matkällaren har vi rotsaker, potatis mm.
Här årets potatis, 12 sorter ca.
Rödbetor två backar drygt.
Rotselleri två backar.
Morötter, kanske fyra backar.
Kålrötter en back.
Kvar i kökslandet står fortfarande ungefär en back rotselleri och en eller två backar palsternacka.








I matkällaren finns också alla konserver. Vi ställde upp ett hyllsystem som skall tåla många kilo. Här är fyra hyllor på långsidan.



Här finns all saft, äppelmust, cider, glögg, pommeau, sylt, marmelad och gelé.
Jag gör också örtsalt, chilisalt, chilisåser, tomatsåser och chutneys. Och så de oljeinkokta tomterna med recept från Camilla Plum. Mums!
Sen finns det lite inläggningar också, av gurka, rödbetor, fänkål och jordärtskocka. De syrade produkterna är inte så många, men jag försöker hitta recept som vi kan uppskatta. Lite syrad kål, syrade morötter och kimchi. Långtidsförvarar man som vi gör blir syrningarna lätt lite väl sura tycker jag. Har kvar att lära mig där.....
Det här räcker mer än väl ett år för oss.


Sen har vi frysboxarna, där vi förvarar allt jag inte vill syra eller konservera. Det är gott att ha mycket grönsaker som är så nära färska som möjligt också.


I år hittade jag ett system med livsmedelsgodkända plastlådor på Clas Ohlson. De visade sig passa precis i våra boxar. Fem lager med lådor ryms det ovanpå varandra. På den nedre bilden har jag lyft en låda för att man skall få en ungefärlig uppfattning om hur stora de är.                                                          
Här finns frusna bladgrönsaker som olika sorters bladkål, brysselkål, broccoli och spigariello, nyzeeländsk spenat, vanlig spenat och mangold samt dill och bladpersilja. Jag brukar ha basilika, men den misslyckades alldeles i år i kylan. Salladslök och purjolök fryser vi också en del av.
Baljväxterna består mest av bondbönor, olika störbönor, haricots verts, märgärter och gråärter.
Sen finns här frusna tomater, chili, paprika och kryddor. Har man ett litet hobbyhus hinner man äta upp tomatskörden färsk, så dem kan man kanske räkna bort ur frysen om man inte har plats för ett större växthus. Här finns också ugnsbakad pumpa i färdiga portionspåsar för t ex soppkok.
I den lite mindre boxen har vi frusna bär och frukter, hallon, rabarber, plommon och krusbär. Blåbären tog koltrastarna i år :(
Vi skördar mer bär än detta men de är redan använda till saft och sylt. Vi sparar bara de bästa bären frusna.
Så sammanlagt två boxar alltså. Det räckte mer än väl till oss även när vi var fem i hushållet.

Fortsätter vi sedan in i huset kan man se den del av skörden jag förvarar i köket. Här hänger all lök, vitlök, lite torktomater och en del chili och bladkryddor. Torkade ärtor och bönor, och russin från våra egna druvor finns i skafferiet. Här vilar också alla vintersquash ovanpå takbjälkarna. Det här är också något som tar plats att odla, så på en liten tomt får man kanske bara plats med en eller två plantor. Räkna med 5-10 frukter beroende på sort.

I vinterträdgården har jag just nu rödkål hängande på upptorkning. Egentligen skall den ut i matkällaren, men det var lite kul att leka juldekoration med den ;)

Kvar i köket står också en del chili på eftermognad, fler pumpor och till sist fotade jag de nyupptagna jordärtskockorna/strävsolrosorna.

Det här är alltså den egenodlade mat vi har att äta av under vintern och våren. I slutet av mars har jag nya bladgrönsaker i växthus och varmbänk, och i juni kan vi börja skörda färska grönsaker i köksträdgården igen. Allt vi ätit upp under odlingsäsongen är ju inte med i den här sammanställningen, men det är mest just bladgrönsaker, tomater, salladslök och annat som är godast och bäst under sommar och höst. Vi styrs väldigt mycket av säsong i vad vi äter, eftersom det gäller att använda sånt som inte går att förvara först, och det andra sedan. ( Vi är inte vegetarianer, så kosten består ju förstås av både kött, fisk, spannmål och annat också).


Vilka grönsaker och frukter köper vi då?
Jo jag köper citrusfrukt, mest citron till matlagningen, några exotiska frukter (men det är väldigt sällan, kanske nån gång per år bara) som omväxling, ett par bananer, någon färsk bladkrydda när receptet kräver det, inte mycket mer. Sallat äter vi sällan på vintern, det blir mest vid restaurangbesök.

Så, har du plats för 3-400 kvm odling kan du odla - mycket!

God odling!

Anette



torsdag 10 december 2015

En snabb vegetarisk

Ibland vill man inte lägga för mycket tid på lunchförberedelser.
De lösfrysta bondbönorna har blivit vår nya snabbmat.


Koka lite bondbönor mjuka tills det inre skalet släpper (dessa var förvälld och frusna, har du torra måste de blötläggas först och då är det bra att göra det kvällen innan).
Häll av nästan allt kokvatten.Häll på lite olivolja, salt, svartpeppar och en vitlöksklyfta. Mixa.Servera i pitabröd med riven morot, lite riven ost, chilisås eller vad du har hemma. Vi passade på att njuta vår mörka Rocotosås.Variera med sallad, gurka eller annat, men det behövs nåt krispigt att tugga på ihop med hummusen.


Rulla ihop och njut.






tisdag 8 december 2015

Jordärtskocka eller strävsolros?

Ja, nu är jordärtskockorna klara och jag har börjat skörda och sortera ut utsäde till nästa år.
För ett antal år sedan beställde jag hem nåt som fransmännen kallade Helianti, från den franska fröfirman Baumaux. Det är en släkting till jordärtskockan. Jordärtskocka är arten Helianthus tuberosus, och "Helianti" är Helianthus strumosus, eller strävsolros på svenska.
När de växer ser jag inte någon större skillnad. Samma höga stänglar, samma typ av blad, och de kan blomma om växtsäsongen blir tillräckligt lång.

















Men under jorden skiljer de sig lite i utseende.
Strävsolrosen har längre, slankare rötter. Mer lika dahlior. Jordärtskockan har rundare, knöligare.
Det gör att jag föredrar strävsolrosen, den är så mycket lättare att borsta ren, eller skala, om man vill göra det. I smak kan jag inte avgöra vilken som är vilken. De används precis likadant i matlagning också.

Nu har jag upptäckt att det finns ännu fler sorter, av både jordärtskocka och strävsolros, så i år har jag testat några olika.

Här kommer de på bild, med en mycket kort beskrivning, eftersom jag inte vet så mycket om dem ännu. De nya är inte provsmakade än, men jag väntar mig inte kunna känna skillnad på dem.
De nya sorterna är odlade på fjolårskomposten, eftersom jag hade fått slut på plats, och det var nog lite väl torrt där ett tag, och sedan kallt, så knölarna är smala. Gissar att de blir större om de kommer ner i köksträdgårdsjorden.

Först ut är Helianthus strumosus `Lusthof´. Slanka vackra rötter med rosa ton.

Väldigt lik Lusthof är knölarna jag fick från en medlem i Sesam. De hade inget sortnamn utan odlas under artnamnet bara. Fotot ljuger lite med färgåtergivningen, de är identiskt lika Lusthof i färg och form.
Kanske samma sort? Jag får testa att odla dem nära varandra nästa år där jag kan jämföra bladverk och blommor.






















Nästa sort är Helianthus tuberosus ´Gigant´.  Alltså en jordärtskocka.
Jag blev förvånad när jag grävde upp den, för den ser mer ut som en strävsolros till formen.
Jag är såpass tveksam att jag skall se om jag kan finna sorten från annan leverantör, för att få den bekräftad bara.

Till sist kommer en närbild på de jag köpte från Frankrike. Här syns tydligt hur långa och raka de är. Mycket lätta att borsta innan tillagning. Den här sorten kommer jag att fortsätta odla, och jag kommer att ta hem fler sorter, både strävsolros och jordärtskocka för jämförelse. 


Här är en till slut en länk till de olika sorters jordärtskocka som finns att köpa från Baumaux. Kanske är det någon mer som är sugen på att testa. Har ni andra sorter? Var köper ni dem?
Kul att få större mångfald även på jordärtskocksfronten :)

God odling!

Anette







söndag 6 december 2015

Dags för årets cider!

Så, nu har vi pressat de äpplen vi haft på eftermognad i vinterträdgården.
Det var mestadels vildäpplen, plockade i hagar och diken. De har mer beska och karaktär och ger en bättre smak på cidern än vanlig dessertfrukt.
På grund av den solfattiga och sena sommaren var frukten dåligt mogen. En del ville knappt släppa grenen, så det var nödvändigt att låta den eftermogna länge.
Efter pressningen höll den i alla fall 1055 i sockerhalt, vilket får vara godkänt.

 För cirka tre veckor sedan bloggade jag om att jag satt en starter. Dvs jag tog lite av fjolårscidern och tillsatte den till färsk must, för att få igång en jäsning.
Den startade ganska snabbt, och har sedan dess stått i kylskåpet i väntan på att vi skulle få tid att pressa resten av äpplena. Så efter att vi pressat äpplen igår tillsatte jag starterkulturen till musten.
Ca 40 liter blev det.






































När man krossar och pressar vinteräpplen är de ofta torra i konsistensen och höga i pektinhalt. Det ger en tjock och grumlig must. För att underlätta att den blir klar kan man tillsätta lite enzym som löser pektinet. Det gör att bottensatsen bildas snabbt.
Musten skall vara rumstempererad, så jag fick vänta över natten innan jag tillsatte enzymet.
Så här såg det ut 12 timmar efter att enzymet blivit tillsatt:


 På ytan av musten har det bildats en fin så kallad "chapeau brun", en brun hatt.
I vanliga fall brukar jag vänta längre, men eftersom hatten redan var så fin  tappade jag om.
Så nu står cidern på två jäskärl och skall flyttas ut i vinterträdgården när jäsningen är igång ordentligt. Där får den sen stå hela vintern i en temperatur runt 5-10 grader. Mer behövs inte.
Inte förrän till våren vet jag hur det har lyckats ......
Skönt att ha detta överstökat innan julen tar upp tiden i köket.

Ha en god jul alla!
Anette

PS: Idag, två dagar senare, är jäsningen i full gång. Nu ställer vi ut jäskärlen i vinterträdgården så de inte jäser för hastigt. En långsammare jäsning spar arom i cidern.