onsdag 30 december 2015

Frökatalogerna - Lord Nelson

Att vara mellandagsledig och läsa frökataloger, det är nåt av det bästa på hela året.Jag tänkte posta en serie med inlägg om vad jag beställer. Kom gärna med egna erfarenheter av sorterna, kanske jag valt nåt som inte är alls bra? Eller låt dig inspireras och odla du också så kan vi jämföra till hösten.

I Lord Nelsons katalog fastnade jag, bland annat, för dessa grönsaker och blommor Några är helt nya för mig. Jag älskar att hitta nyheter, det gör varje ny odlingssäsong spännande.
Bilder lånade från Lord Nelsons websida.


Allium `Quattro`. En bredbladig "gräslök" som påminner om Norrlandslöken. Den anges bara som Allium hybrida i katalogen, så jag vet inte vad den egentligen är släkt med. Skall bli spännande att så. Perenn.

Gurka `Jurassic´. Påminner om de asiatiska slanggurkorna med knottror. Detta är dock en F1-hybrid. Hoppas den är lika god som Suyo Long, som annars är min favorit.

Ampelgurka `Hopeline´. En asiatisk minigurka. Skall ha lite torrare kött med mer koncentrerad gurksmak. Nyhet i katalogen i år.

Nakenfröpumpa `Gleisdorfer Olkurbis´. Har precis upptäckt tjusningen med att baka fröknäcke (eftersom jag är sesam-, vallmo- och nötallergiker kan jag ofta inte äta de som säljs i affären). Då måste jag ju odla eget pumpafrö också. Har ju alltid många pumpor på gödselhögen, så där får plats några nakenfröpumpor också.

Bladrädisa `Sangria´. Det här är ingen nyhet, men det var några år sedan jag testade den sist. Toppenbra blad till den tidiga varmbänksodlingen.

Purpurvinda `Star of Yelta´. En storblommig ipomoea, till sällskap åt ärtor och bönor i köksträdgården. Man kan aldrig få för mycket blomning! :)

Snart blir det ett axplock ur nästa katalog. (och det här är inga betalda inlägg, helt utan sponsring, så vet ni)

God odling!
Anette

söndag 20 december 2015

Rotsellerisallad med äpple.

Sitter här och funderar på fler gröna rätter till all julskinka, -korv och -köttbullar.
Vi fick ju jättefina rotselleri i år, och vinteräpplen finns det kvar, så då passar de här recepten kanske bra. Lite annorlunda än den majonnäsvariant som annars är vanlig.

Äppel- och rotsellerisallad med chili och lök

Äppel- och rotsellerisallad med valnötter

Valnötterna får ju en nötallergiker, som jag, servera separat till gästerna. Men visst låter det trevligt med fler lite krispiga rätter på bordet?

Foto på salladerna ser ni på länkarna. Min skall inte tillredas förrän tidigast dan före. Men jag kan tänka mig att den tjänar på att stå till sig lite grand.

Här kommer i alla fall ett foto på sellerin.

Har du några andra bra tips på hemodlade julbordsrätter?

God odling!
Anette




tisdag 15 december 2015

Tomma fröpåsar

Jag har en jättefin frölåda från Burgon & Ball. Det var en present, tack igen säger jag!
Och för den som tror att jag har alla mina fina fröer i den kan jag meddela att ni har fel, fel. Jag har alla tomma fröpåsar i den.
Varför det då?  Jo, de påsar som har fröer i sig förvarar jag i kylen, för bättre grobarhet. I kylen funkar det bättre med plastlådor med tättslutande lock, och sen behöver jag minst 3-4 stycken. Den här fina lådan ville jag ju inte gömma i kylen, så den står framme i köket istället.

Varför spara på tompåsarna då? Jo, så här års är det kanonbra att kunna titta igenom de sista årens tomma påsar och se vilka favoriter som behöver beställas hem på nytt. Då riskerar jag inte att glömma någon av favoriterna.

Bland årets tomma påsar hittar jag en hel del som skall odlas även nästa år, och för den som är nyfiken kommer här en kortfattad lista. Är ni mer nyfiken på någon sort är det bara att fråga.

Tomater:
Black Zebra, en vacker, mörk, randig tomat. God förstås.
Golden Cherry, kan inte vara utan den, bäst.
Rosella, en mycket god röd körsbärstomat, rikgivande.
Paprika:
Yesil Tatli, gav mest av de sorter jag odlade i år.
Lök:
Chinese leek, jätteirriterd att jag inte lyckas få den att gro, måste försöka igen.
Keravel, bästa kepalöken, rosatonad, god.
Purjolök Blaugrüner Winter, har alltid funkat bra, och jag ångrar att jag bytte den mot annat 2015.
Salladslök Guardsman, stor och kraftig, toppen till mina örtsalter.
Torpedlök Kappa, god god god.
Koriander, har äntligen lärt mig att uppskatta det. Sorten Zesty Lemon skall utvärderas mer.
Kål:
Jagallo Nero, rolig finflikig kål, lik palmkålen.
Östfrisisk grönkål, oj vad hög den blev :)
Senapssarepta Golden Frills, underbar i varmbänken på våren.
Rädisa Red Head, vackraste rodnande sorten.
Bondböna:
Double Red, vansinnigt vackra bönor och fin skörd.
Jubilee Hysor, så många bönor och höga plantor, rekordskörd.
Haricots verts: Allegria, tunnaste bönan, alltid en favorit.
Ärtor:
Mammoth Melting Sugar, gav otroligt bra skörd, fina skidor.
Lokförare Bergfälts jätteärt, bara för att de är så stora.
Ne Plus Ultra, måste odla den igen och plocka i tid denna gången.
Gurkväxter:
Suyo Long, alltid, alltid, kan inte tänka mig ett år utan denna gurka.
Gergana,en bra frilandsgurka med smak.
Sommarsquash Tromboncino och Long Green Trailing blev så fräcka i växthuset!
Sommarsquash Striato d'Italia eller Costata Romanesco, goda båda två.
Växthusgurka Delizia, ljusgrön liten gurka som gav jättebra trots den dåliga sommaren.
Pumpa Platt White Boer, min favorit av de stora vita.
Pumpa Rouge vif d'Etampes, oranga favoriten, pålitlig!

Sen återstår att gå igenom all påsarna i kylen också, nån kanske behöver kompletteras av dem också. Sen måste det till lite nyheter också, mer om det senare.

God odling!

Anette


fredag 11 december 2015

Hur mycket grönsaker, bär och frukt blir det av min odling?

Många undrar hur mycket man kan odla själv under en säsong.
Hur mycket mat blir det och hur stor yta tar det?




Jag gjorde det enkelt för mig och gick helt enkelt runt och fotade idag.
I matkällaren, i frysboxarna, i köket och i vinterträdgården.

Vi har en köksträdgård på 400 kvm. 300 av dem är bäddar för grönsaker, minus gångar mm. Fullt rimligt att få in om man har en lite större villatomt. Ca 50 kvm är bärbuskar och rabarber mm.
Sen har vi en fruktträdgård med 7 vuxna äppelträd och flera små som dock inte ger nån frukt ännu.
Mer än man behöver, 2-3 st räcker absolut på en villatomt.
Sen har vi växthus, de är större än vad man normalt har, så när det gäller tomater, chili och druvor producerar vi mer än vad man kan räkna med i ett hobbyhus. Tänk bort en del av de produkterna om du vill räkna på vad man kan odla i en vanlig trädgård.

Så, här kommer en bildkavalkad av vad vi får fram på ett år:

I matkällaren har vi rotsaker, potatis mm.
Här årets potatis, 12 sorter ca.
Rödbetor två backar drygt.
Rotselleri två backar.
Morötter, kanske fyra backar.
Kålrötter en back.
Kvar i kökslandet står fortfarande ungefär en back rotselleri och en eller två backar palsternacka.








I matkällaren finns också alla konserver. Vi ställde upp ett hyllsystem som skall tåla många kilo. Här är fyra hyllor på långsidan.



Här finns all saft, äppelmust, cider, glögg, pommeau, sylt, marmelad och gelé.
Jag gör också örtsalt, chilisalt, chilisåser, tomatsåser och chutneys. Och så de oljeinkokta tomterna med recept från Camilla Plum. Mums!
Sen finns det lite inläggningar också, av gurka, rödbetor, fänkål och jordärtskocka. De syrade produkterna är inte så många, men jag försöker hitta recept som vi kan uppskatta. Lite syrad kål, syrade morötter och kimchi. Långtidsförvarar man som vi gör blir syrningarna lätt lite väl sura tycker jag. Har kvar att lära mig där.....
Det här räcker mer än väl ett år för oss.


Sen har vi frysboxarna, där vi förvarar allt jag inte vill syra eller konservera. Det är gott att ha mycket grönsaker som är så nära färska som möjligt också.


I år hittade jag ett system med livsmedelsgodkända plastlådor på Clas Ohlson. De visade sig passa precis i våra boxar. Fem lager med lådor ryms det ovanpå varandra. På den nedre bilden har jag lyft en låda för att man skall få en ungefärlig uppfattning om hur stora de är.                                                          
Här finns frusna bladgrönsaker som olika sorters bladkål, brysselkål, broccoli och spigariello, nyzeeländsk spenat, vanlig spenat och mangold samt dill och bladpersilja. Jag brukar ha basilika, men den misslyckades alldeles i år i kylan. Salladslök och purjolök fryser vi också en del av.
Baljväxterna består mest av bondbönor, olika störbönor, haricots verts, märgärter och gråärter.
Sen finns här frusna tomater, chili, paprika och kryddor. Har man ett litet hobbyhus hinner man äta upp tomatskörden färsk, så dem kan man kanske räkna bort ur frysen om man inte har plats för ett större växthus. Här finns också ugnsbakad pumpa i färdiga portionspåsar för t ex soppkok.
I den lite mindre boxen har vi frusna bär och frukter, hallon, rabarber, plommon och krusbär. Blåbären tog koltrastarna i år :(
Vi skördar mer bär än detta men de är redan använda till saft och sylt. Vi sparar bara de bästa bären frusna.
Så sammanlagt två boxar alltså. Det räckte mer än väl till oss även när vi var fem i hushållet.

Fortsätter vi sedan in i huset kan man se den del av skörden jag förvarar i köket. Här hänger all lök, vitlök, lite torktomater och en del chili och bladkryddor. Torkade ärtor och bönor, och russin från våra egna druvor finns i skafferiet. Här vilar också alla vintersquash ovanpå takbjälkarna. Det här är också något som tar plats att odla, så på en liten tomt får man kanske bara plats med en eller två plantor. Räkna med 5-10 frukter beroende på sort.

I vinterträdgården har jag just nu rödkål hängande på upptorkning. Egentligen skall den ut i matkällaren, men det var lite kul att leka juldekoration med den ;)

Kvar i köket står också en del chili på eftermognad, fler pumpor och till sist fotade jag de nyupptagna jordärtskockorna/strävsolrosorna.

Det här är alltså den egenodlade mat vi har att äta av under vintern och våren. I slutet av mars har jag nya bladgrönsaker i växthus och varmbänk, och i juni kan vi börja skörda färska grönsaker i köksträdgården igen. Allt vi ätit upp under odlingsäsongen är ju inte med i den här sammanställningen, men det är mest just bladgrönsaker, tomater, salladslök och annat som är godast och bäst under sommar och höst. Vi styrs väldigt mycket av säsong i vad vi äter, eftersom det gäller att använda sånt som inte går att förvara först, och det andra sedan. ( Vi är inte vegetarianer, så kosten består ju förstås av både kött, fisk, spannmål och annat också).


Vilka grönsaker och frukter köper vi då?
Jo jag köper citrusfrukt, mest citron till matlagningen, några exotiska frukter (men det är väldigt sällan, kanske nån gång per år bara) som omväxling, ett par bananer, någon färsk bladkrydda när receptet kräver det, inte mycket mer. Sallat äter vi sällan på vintern, det blir mest vid restaurangbesök.

Så, har du plats för 3-400 kvm odling kan du odla - mycket!

God odling!

Anette



torsdag 10 december 2015

En snabb vegetarisk

Ibland vill man inte lägga för mycket tid på lunchförberedelser.
De lösfrysta bondbönorna har blivit vår nya snabbmat.


Koka lite bondbönor mjuka tills det inre skalet släpper (dessa var förvälld och frusna, har du torra måste de blötläggas först och då är det bra att göra det kvällen innan).
Häll av nästan allt kokvatten.Häll på lite olivolja, salt, svartpeppar och en vitlöksklyfta. Mixa.Servera i pitabröd med riven morot, lite riven ost, chilisås eller vad du har hemma. Vi passade på att njuta vår mörka Rocotosås.Variera med sallad, gurka eller annat, men det behövs nåt krispigt att tugga på ihop med hummusen.


Rulla ihop och njut.






tisdag 8 december 2015

Jordärtskocka eller strävsolros?

Ja, nu är jordärtskockorna klara och jag har börjat skörda och sortera ut utsäde till nästa år.
För ett antal år sedan beställde jag hem nåt som fransmännen kallade Helianti, från den franska fröfirman Baumaux. Det är en släkting till jordärtskockan. Jordärtskocka är arten Helianthus tuberosus, och "Helianti" är Helianthus strumosus, eller strävsolros på svenska.
När de växer ser jag inte någon större skillnad. Samma höga stänglar, samma typ av blad, och de kan blomma om växtsäsongen blir tillräckligt lång.

















Men under jorden skiljer de sig lite i utseende.
Strävsolrosen har längre, slankare rötter. Mer lika dahlior. Jordärtskockan har rundare, knöligare.
Det gör att jag föredrar strävsolrosen, den är så mycket lättare att borsta ren, eller skala, om man vill göra det. I smak kan jag inte avgöra vilken som är vilken. De används precis likadant i matlagning också.

Nu har jag upptäckt att det finns ännu fler sorter, av både jordärtskocka och strävsolros, så i år har jag testat några olika.

Här kommer de på bild, med en mycket kort beskrivning, eftersom jag inte vet så mycket om dem ännu. De nya är inte provsmakade än, men jag väntar mig inte kunna känna skillnad på dem.
De nya sorterna är odlade på fjolårskomposten, eftersom jag hade fått slut på plats, och det var nog lite väl torrt där ett tag, och sedan kallt, så knölarna är smala. Gissar att de blir större om de kommer ner i köksträdgårdsjorden.

Först ut är Helianthus strumosus `Lusthof´. Slanka vackra rötter med rosa ton.

Väldigt lik Lusthof är knölarna jag fick från en medlem i Sesam. De hade inget sortnamn utan odlas under artnamnet bara. Fotot ljuger lite med färgåtergivningen, de är identiskt lika Lusthof i färg och form.
Kanske samma sort? Jag får testa att odla dem nära varandra nästa år där jag kan jämföra bladverk och blommor.






















Nästa sort är Helianthus tuberosus ´Gigant´.  Alltså en jordärtskocka.
Jag blev förvånad när jag grävde upp den, för den ser mer ut som en strävsolros till formen.
Jag är såpass tveksam att jag skall se om jag kan finna sorten från annan leverantör, för att få den bekräftad bara.

Till sist kommer en närbild på de jag köpte från Frankrike. Här syns tydligt hur långa och raka de är. Mycket lätta att borsta innan tillagning. Den här sorten kommer jag att fortsätta odla, och jag kommer att ta hem fler sorter, både strävsolros och jordärtskocka för jämförelse. 


Här är en till slut en länk till de olika sorters jordärtskocka som finns att köpa från Baumaux. Kanske är det någon mer som är sugen på att testa. Har ni andra sorter? Var köper ni dem?
Kul att få större mångfald även på jordärtskocksfronten :)

God odling!

Anette







söndag 6 december 2015

Dags för årets cider!

Så, nu har vi pressat de äpplen vi haft på eftermognad i vinterträdgården.
Det var mestadels vildäpplen, plockade i hagar och diken. De har mer beska och karaktär och ger en bättre smak på cidern än vanlig dessertfrukt.
På grund av den solfattiga och sena sommaren var frukten dåligt mogen. En del ville knappt släppa grenen, så det var nödvändigt att låta den eftermogna länge.
Efter pressningen höll den i alla fall 1055 i sockerhalt, vilket får vara godkänt.

 För cirka tre veckor sedan bloggade jag om att jag satt en starter. Dvs jag tog lite av fjolårscidern och tillsatte den till färsk must, för att få igång en jäsning.
Den startade ganska snabbt, och har sedan dess stått i kylskåpet i väntan på att vi skulle få tid att pressa resten av äpplena. Så efter att vi pressat äpplen igår tillsatte jag starterkulturen till musten.
Ca 40 liter blev det.






































När man krossar och pressar vinteräpplen är de ofta torra i konsistensen och höga i pektinhalt. Det ger en tjock och grumlig must. För att underlätta att den blir klar kan man tillsätta lite enzym som löser pektinet. Det gör att bottensatsen bildas snabbt.
Musten skall vara rumstempererad, så jag fick vänta över natten innan jag tillsatte enzymet.
Så här såg det ut 12 timmar efter att enzymet blivit tillsatt:


 På ytan av musten har det bildats en fin så kallad "chapeau brun", en brun hatt.
I vanliga fall brukar jag vänta längre, men eftersom hatten redan var så fin  tappade jag om.
Så nu står cidern på två jäskärl och skall flyttas ut i vinterträdgården när jäsningen är igång ordentligt. Där får den sen stå hela vintern i en temperatur runt 5-10 grader. Mer behövs inte.
Inte förrän till våren vet jag hur det har lyckats ......
Skönt att ha detta överstökat innan julen tar upp tiden i köket.

Ha en god jul alla!
Anette

PS: Idag, två dagar senare, är jäsningen i full gång. Nu ställer vi ut jäskärlen i vinterträdgården så de inte jäser för hastigt. En långsammare jäsning spar arom i cidern.





torsdag 3 december 2015

Vänner i trädgårdslandet!

Snart finns Trädgårdslandet ute i handeln.
I årets nummer ser jag idel vänner, Johannes, Sara, Ulf och fler.
Det är så roligt med den fantastiska möjlighet till kontakter som internet erbjuder. Njuter verkligen av att att följa er alla, via sociala media och bloggar, trädgårdstidningar och även tidningarnas hemsidor.
Det ger så mycket inspiration.




I nya Trädgårdsliv finns också en artikel om bin, läs den, viktigt.
En annan artikel jag uppskattar är den om SKUD, databasen där de flesta av våra kulturväxter finns listade. Botanisten Björn Aldén berättar om namnförvirringen och om nyttan av att "tala samma språk". Följ gärna länken och bekanta er med databasen. Den är toppen att ha när man undrar vad saker egentligen heter, vilka sorter som finns, och vilka växter som är släkt med varandra.



I tidningen finns också ett reportage från i somras, i vår potager.
Förutom lite fakta om vår stora köksträdgård finns det en mindre modell, på fyra pallkragar, beskriven. Här, hoppas jag, kan du som vill odla blommor och grönsaker tillsammans hämta lite inspiration!



Har bara snabbt hunnit titta igenom frökatalogen, men blev genast påmind om att jag inte skall glömma beställa frö till nakenfröpumpa. Jag odlar ju alltid mycket pumpor på min hästgödsel, och det vore kul att ha sina egna pumpafrö till bak mm. Plats finns ju.

Ser fram emot en ny odlingssäsong!

Anette





söndag 22 november 2015

Recept på örtsalterna!

Som det har snöat inatt och idag!
Egentligen skulle jag ha åkt till Österlen på föredrag och lyssnat på Sara Bäckmo, Skillnadens Trädgård, men det var stört omöjligt att ta sig nånstans med bil idag.
Frusen vägbana under 30 cm blötsnö, jo jag tackar.

Så det blev hemmapyssel istället.
Jag har ju berättat i tidigare blogginlägg hur jag förbereder under hösten för att göra örtsalt. Jag plockar örter och hänger på tork, och jag mixar lök med salt och torkar. Här finns ett tidigare blogginlägg om det.

När örterna har torkat mixar jag dem och förvarar i olika burkar. Glöm inte namna burken, det är inte alltid så lätt att känna skillnad som man tror!

Idag var det alltså dags att göra de olika blandningarna.
Att mäta upp de olika örterna i matberedaren är kul, så vackert med olika färgerna.
Sen blandar jag eller mixar, beroende på hur finfördelade jag vill ha örterna.

Här är mitt standardrecept:

5 dl torkad bladpersilja
5 dl torkad bladselleri (Kintsai)
5 dl löksalt (som består av 4 delar salladslök och en del salt ungefär, se blogginlägget tidigare)
1 dl oregano
½ dl timjan
½ dl chili






































Bladsellerin, persiljan och löken är med i nästan alla blandningar. Det är de som ger bassmaken, lite åt buljonghållet. Sen kompletterar och varierar jag med olika andra örter.

Idag blev det en variant av basreceptet med chili och en utan.
En variant med vild fänkål i (tänkt till fisk och äggrätter mest) och en som jag kallade för Italiensk. Den hade förutom basen de tre klassiska örterna salvia, timjan och oregano.

Det smått fantastiska med de här örtsalterna är att de inte är så salta. Jag kan använda dem generöst utan att salta ihjäl maten, vilket känns bra. Sen är de ett bra substitut för buljongtärning också, tack vare bladsellerin.

Så passa på att beställa frö till Kintsai, asiatisk bladselleri, nu när du beställer för nästa års odling. Den är mycket lättodlad och övervintrar ofta hos mig i zon 2. Andra året blommar den, men ger en hyfsad bladskörd innan det.

Lycka till!

Anette






torsdag 12 november 2015

Äpplen, äpplen - tänk så mycket man kan göra.

Idag har jag pysslat med mina äppleprodukter.
Ja, produkter och produkter, det är ju för eget bruk, men jag hittade inget annat bra ord.
Vi gick ju ihop i byn och köpte en egen äppelpress och -kross. Vilken revolution!
Tack vare den kan vi, 35-40 familjer, ta vara på våra egna och grannens, eller kompisens äpplen.

Idag har jag som sagt pysslat med den must vi pressat hittills i år.
Först gjorde jag en koll av äppelglöggen som står på jäsning. Den är snart klar, jäsningen verkar i princip avslutad. Jag sätter den på fryskoncentrerad must, med starkvinsjäst, och efter första omtappningen tillsätter jag mer socker samt glöggkryddor.
Är det någon som vill ha en mer detaljerad beskrivning, så skriv en kommentar.



Den andra produkten är själva musten. Vi pressade lite mer i veckan, och den musten har stått kallt utomhus tills idag. Nu fick den komma på flaskor, och sedan pastöriserade jag den i vanliga "mjölkflaskor". Upp till 75 C, sen får den svalna långsamt under handduk.
Sen har vi egen äppelmust hela året. Och det räcker till gåvor också. Extra kul att ge bort egen must.



Sen har vi cidern. I fjol fick vi en riktigt bra omgång med cider. Den vildjästes, men jag fuskade lite genom att "ympa in" jäst från en fransk bio-cider som jag köpte in på vår ciderresa till Normandie.
För att försöka hålla liv i den tog jag idag en halv flaska (med bottensats) av fjolårscidern och satte den tillsammans med färsk must till en "starter". Har vi tur kommer jäsningen igång och jag kan använda den till att kicka igång en hel damejeanne sedan. Pressning är planerad till nästa vecka eller så. Äpplena till den nya pressningen ligger på eftermognad i vinterträdgården. De ökar i sötma om de får ligga ett par veckor och det behövs extra mycket i år när det varit så få soltimmar.






































Sen blev det en tur till fryshuset där jag hämtade ut den dunk med must som vi frös in efter pressningen. Jag är så tacksam för att jag har tillgång till ett fryshus. För er som inte vet, så är det helt enkelt ett bygemensamt hus med frysaggregat. De var vanliga förr innan vi hade frysboxar hemma.
Man hyr sitt lilla, eller stora fack där man kan förvara sina frysvaror när frysen där hemma är full. Och så är det ett perfekt ställe för att frysa in stora saker, som en 25-liters mustdunk.
Hemma igen ställde jag dunken på upptining. Det första som tinar är sockerlösningen, aromerna, allt det gotta helt enkelt. Så när ca 30% tinat, dvs 8 liter, så återstår i princip bara is i dunken.

Den här koncentreringstekniken, som jag skrivit om tidigare, kallas kryokoncentrering.
Förra dunken vi frös blev till äppelglögg. Den här gången skall musten användas till Pommeau.
Pommeau är en blandning av färsk must och calvados. Det blir ett underbart aromatiskt dessertvin eller aperitif. I Danmark säljs en produkt som är blandad på dansk äppelsprit. Det kan säker fungera också, jag skall se vad jag kan hitta att blanda med.

När allt detta är klart är vi färdiga med årets äppelförädling.
Kvar i vinterträdgården ligger bara Spartan och Cox-äpplena som vi skall njuta av färska, och sen måste det bli lite över till fåglarna också.
I matkällaren har vi sedan vår egen must, cider, glögg och pommeau. Tack vare pressen vi köpte.

Tack alla medlemmar i Röstångamustarna!

Anette







tisdag 10 november 2015

Vintersquash är vacker mat


Inför första frostnatten bär vi in alla pumpor och squash från odlingsplatsen.
De får sedan ligga och eftermogna i vinterträdgården. Det brukar alltid bli några varma, soliga veckor till innan gråvädret är här på allvar. Sedan torkar jag av dem och bär in i köket.
Vi har turen att ha tre frilagda takbjälkar som används till skördeförvaring.
På dem hänger jag örter och vintertomater till tork, lökflätorna får torka klart där och ovanpå alltihop radar vi pumpor och squash.
Det här är alla saker som inte vill ligga i kylskåpstemperatur, utan mår bättre i varmare och lite torrare luft.

Ovanpå köksskåp eller på hyllor är ju perfekta platser också. Vintersquash är snygga inredningsdetaljer!

Så från och med idag ser köket ut så här uppifrån:


Kvar från fjolårets förvaring var denna lilla samling. De har torkat helt och kan nog funka som prynad länge till. 





 
De frukter som har skador, det var ganska många i år pga den blöta och kalla sommaren, tar jag om hand direkt. De tvättas, delas och kärnas ur, och sen ugnsbakar jag köttet.
Efter ugnsbakningen är det mycket lättare att frysa in fruktköttet. Praktiskt att ha det klart för soppkok eller annat.







I fjol gjorde jag en film för OdlingsTV om tillagningen.
Den kommer här för den som önskar se.
















lördag 7 november 2015

Sekatörer, bra och mindre bra.

När jag nu ändå är inne på skador och sånt passade jag på att fota dagens blessyr.
Har ett antal olika sekatörer och de flesta funkar bra.
Men en modell (som jag annars gillar att arbeta med) har en mindre bra egenskap, så nu åker den i metallåtervinningen.Titta på fotot här:

De två röda modellerna har ett väldigt smalt mothåll (ytorna på skaften som möts när man klipper) och de slutar framför fjädern.  Den i mitten har ett mycket bredare mothåll som även sticker ut en liten bit efter fjädern.




Resultatet blir att den då och då nyper mig i handen. Det blir ibland en liten blessyr, ibland en större blodblåsa. Dålig design helt enkelt.


Så nu är det sorterad till återvinning.

Inte en dag för tidigt.

fredag 6 november 2015

Faror i odlingen?

Idag har jag tömt mitt växthus på de gamla tomatrankorna. Kom då att tänka på en sak jag vill berätta om. Med åren har min odling gått från att ha varit en trevlig hobby till att vara nästan ett arbete. Samtidigt har jag egentligen ingen trädgårdsutbildning. Bara de kunskaper jag sugit upp via böcker, trädgårdsföreningar, genom vänner och bekanta.


Ibland tänker jag att jag skulle behövt en kurs i arbetsmiljö, trädgårdsmästar-arbetsmiljö.
Vad skulle det innebära? Ja att lära sig att inte sätta ut en massa bambupinnar utan skydd för toppen (vilket jag syndar emot och följdaktligen mer än en gång varit nära att offra ett öga), att veta vilka växter som är giftiga eller fototoxiska (ger hudskador i hop med sol) och en hel del annat.
Jag har också börjat tänka på att inte alltid gå i linne och shorts, utan skydda benen mot repor, knäna mot vassa stenar och överkroppen mot allt för mycket sol. Arbetar man ute större delen av året får man ju en rejäl soldos.

Allt detta vet de flesta, men en sak jag upplevt, som kanske inte är lika vanlig och uppenbar, är att jag blir sjuk av organiskt damm.

Det började med att jag gjorde rent mitt stora växthus nåt av de första åren här på Boäng.
Att tömma ett stort växthus på gamla mögliga tomatrankor är inget kul, så jag hade låtit dem hänga kvar, en bra bit efter jul om jag minns rätt.


Alltså var de inte gröna längre, utan helt luddiga av gråmögel.
Efter en dag med att knyta ner och bära ut alla de vissna plantorna började jag må dåligt. Jag fick feber, och till slut även frossa. Jag började även hosta, mer och mer.

Till slut ringde jag sjukvårdsupplysningen, som drog slutsatsen att jag hade fått influensa.
Febern satt i ett par dagar, men hostan var desto envisare. Den tog veckor att bli av med.
När jag sedan, året efter, råkade ut för precis samma sak, feberfrossa och en hemsk hosta, så ramlade pengen ner. Det var ju arbetet i växthuset som orsakat sjukan.

Jag googlade mina symtom, för sjukvårdsupplysningen hade aldrig hört att nån blev sjuk av att riva ner vissna tomater. Underligt att de inte kände till symtomen, för de är typiska för Organic Dust Toxic Syndrom, ODTS.
Du behöver inte vara allergisk för att råka ut för det, syndromet är en toxisk reaktion i alveolerna och kan drabba vem som helst som utsätts för en rejäl dos mögel, djurdamm eller annat. Vanligt är det hos grisbönder, fågeluppfödare, sågverksarbetare och personer som gör rent silos mm. Där är det andningsskydd som gäller.
Blir man utsatt för det många gånger kan det ge lungskador, så var försiktig.



Numera tar jag ner rankorna tidigare, innan möglet tagit över helt. Jag håller alla dörrar och luckor öppna, och är det mycket mögeldamm bär jag även andningsfilter.
Det är förfärligt varmt och tungt att arbeta med skydd, men hellre det än feberfrossa och veckor med hosta.
Tipsa gärna dina trädgårdsvänner, kunskapen om ODTS verkar inte så stor.
Och här kan du läsa mer om du är intresserad. Googla Organic Dust Toxic Syndrom för mer information. Det finns även en kort video.

Ta hand om er i trädgården!
Anette

tisdag 3 november 2015

Årets potatis

Nu när vi sorterat och packat årets potatisskörd passade jag på att fota de sorter vi odlat.

Jag har en förkärlek för fasta potatissorter, men det finns även några mjöliga och givetvis i olika färger, allt för variationens skull.
Det är så härligt att kunna välja potatis efter vilken mat mat tänker tillaga.
Fasta, vaxiga Anya till en sallad eller bara serverad med lite olivolja och parmesan.
Smörigt gula Cheyenne till ugnsrostning.
Lätt mjöliga Miss Blusch till fiskgrytor och annat "såsigt" och lilla röda Mimmi till julsillen.

Nyheter för oss i år är Violetta, den mörkaste sorten på bilden. Ofta är de lila mjöliga, så jag förväntar mig att denna är det också. Kul med variationen i färg, men svårare att hitta i jorden vid skörd.
Ny är också Amour, som blev gigantisk (tror vi hoppar den nästa säsong), samt de jag kallar Röda Khmerer. Det är en sort från Kambodja med otroligt bra motstånd mot bladmögel. Blasten stod fin ända in i oktober. Sorten är mycket storvuxen (både blast och potatis) och skall bli spännande att smaka.
Även Allians och Red Emmalie är första året i odling hos oss, jag gillar att testa mycket nytt för att finna guldkornen.

Merparten av sorterna är köpta från Larsviken i Skåne samt från Baumaux i Frankrike.

Potatisen är värd en renaissance, det finns så många goda sorter för oss hemmaodlare!
Vill du läsa mer om hur jag odlar min potatis så titta här eller använd bloggens sökruta, sök på potatis förstås :)

Här är bilder för den som vill titta närmre.

God odling!
Anette




















Allians


Amour


Anya


Cerisa


Cheyenne


Mimmi


Miss Blush


Red Emmalie


"Röda Khmerer", ingen officiell sort.


Timo och Moulin Rouge

















Violetta